Testosteronbrist

Testosteronbrist är ett tillstånd då mannens kropp inte producerar tillräckligt av det manliga könshormonet testosteron, varpå han kan utveckla bristsymtom. Det kallas på läkarspråk hypogonadism.1

Vad är testosteron?

Testosteron är det manliga könshormonet som spelar en central roll under hela mannens liv, från utvecklingen till pojke under fosterstadiet, till bildandet och bibehållandet av manliga fysiska och psykiska särdrag.1 Även kvinnor producerar testosteron, men i mycket lägre grad än vad män gör.

Testosteron under fosterstadiet

Redan i vecka 6–7 bildar fostret testiklar och i åttonde veckan finns fullt fungerande testosteronproducerande celler i testiklarna. Någon vecka senare inleds testosteronproduktionen för att nå maximala värden runt vecka tolv, vilket motsvarar 50–75 % av nivån hos vuxna friska män. I denna fas styr testosteronet könsdifferentieringen till manliga egenskaper, med utveckling av inre och yttre könsorgan samt strukturer i hjärnan som styr tankar och beteenden. Vid födseln har testosteronproduktionen avstannat, för att under pojkens första månader tillfälligt aktiveras i testiklarna. Därefter går testosteronproduktionen åter in i dvala tills pojken kommer in i puberteten.2

Testosteron under puberteten

När produktionen av testosteron tar fart igen infaller puberteten. Nu stiger testosteronkoncentrationen i blodet successivt, från <0,1 nmol/L, till att i 20-årsåldern nå vuxennivåer på 10-30 nmol/L.2 I denna fas börjar musklerna växa, vilket resulterar i bredare axelkontur och större armmuskler. Pojken börjar också växa på längden till följd av ökad testosteronproduktion, men också på grund av ökade nivåer av tillväxthormon. Även behåringen ökar i form av könshår och skäggväxt. Samtidigt inleds ett uttunnande av hårväxten på huvudet, särskilt runt tinningarna. Den förhöjda testosteronnivån gör också att könsorganen växer och sexualiteten med könsdriften vaknar till liv. Vissa effekter av testosteron är beroende av hormonnivåerna, medan andra, såsom tillväxten av penis och struphuvud med en mörkare röst, är permanenta oavsett eventuell testosteronbrist i framtiden.1

Testosteron i vuxen ålder

Som vuxen behöver mannens kropp testosteron för att underhålla muskulatur, skelett, sexuell funktion och humör.2 Testiklarna fortsätter i regel producera såväl testosteron som spermier under hela mannens liv. Vuxna män bildar i genomsnitt 5-10 mg testosteron/dygn.2 Därmed finns det inget ”manligt klimakterium”, då mannens könskörtlar inte, till skillnad från kvinnans östrogen, upphör att bilda testosteron.1 I takt med att mannen blir äldre minskar testosteronproduktionen naturligt. Det är däremot sällan nivån sjunker så lågt att det, tillsammans med andra symtom, kan diagnosticeras som hypogonadism.

Kroppens reglering av testosteronproduktionen

Testosteronproduktionen styrs av signaler från två områden i hjärnan som kallas hypofysen och hypotalamus. Processen startar i hypotalamus, som utsöndrar ett GnRH (gonadotropinfrisättande hormon). Detta stimulerar produktion av gonadotropinerna FSH (follikelstimulerande hormon) samt LH (luteiniseringshormon) i hypofysen. FSH möjliggör bildandet av spermier och LH stimulerar Leydig-cellerna i testiklarna till att bilda testosteron. Testosteronet transporteras sedan ut med blodet till kroppens alla vävnader.1 Väl ute i kroppen påverkar testosteronet bland annat hjärnan, musklerna, könsorganet, skelettet och huden.

Vad är testosteronbrist?

Testosteronbrist (hypogonadism) kan utvecklas under hela vuxenlivet och beror oftast på någon sjukdom som, direkt eller indirekt, påverkar testiklarnas hormonproduktion. Tillståndet är vanligare hos män som är överviktiga, har typ 2-diabetes eller lider av hjärt- och kärlsjukdom.3,4 Om det är sjukdomstillståndet som orsakar testosteronbrist, eller om testosteronbristen bidrar till utveckling av sjukdom, är ännu inte helt klarlagt.2 Dessa tillstånd är vanligare ju äldre mannen blir, vilket innebär att även testosteronbrist är mer förekommande i äldre åldersgrupper. Totalt uppskattar man att cirka 50 000–150 000 män i Sverige är drabbade.1

Testosteronbrist är vanligare hos patienter som har t.ex.:

  • övervikt
  • typ 2-diabetes
  • HIV-infektion
  • moderat-svår KOL
  • osteoporos/lågenergifrakturer
  • avancerad njursjukdom
  • vissa läkemedelsbehandlingar (t.e.x. kortisonpreparat och opiater).


Testosteronbrist är vanligare hos män med övervikt och diabetes typ 2.

Olika typer av hypogonadism

Det är viktigt att skilja på primär och sekundär hypogonadism. Vid primär hypogonadism ligger orsaken i testiklarna och vid sekundär hypogonadism är orsaken kopplad till hypofysen eller hypotalamus i hjärnan.1

Primär hypogonadism

Primär hypogonadism innebär att testiklarna inte klarar av att producera tillräckligt med testosteron, vilket bland annat är ett symtom på kromosomsjukdomen Klinefelters syndrom (förekomst av en övertalig X-kromosom),1 som drabbar 1/700 pojkar.

Sekundär hypogonadism

Sekundär hypogonadism beror på bristande produktion av gonadotropinerna FSH och LH, eftersom hypotalamus och/eller hypofysen inte fungerar som de ska. Det kan antingen vara medfött eller förvärvat senare i livet.

Exempel på orsaker till sekundär hypogonadism:

  • Störningar i hypofysen p.g.a. tumör, blödning eller infarkt.
  • Missbruk av opiater eller anabola steroider.
  • Allvarlig eller kronisk sjukdom.
  • Strålbehandling av hypofysen.

Sent insättande testosteronbrist

I takt med att mannen åldras kan produktionen av testosteron minska. Antingen sker det naturligt och ligger, som för de flesta män, kvar på en hälsosam nivå, eller så sjunker nivån till under 8 nmol/L och kan då, kombinerat med andra symtom, klassas som testosteronbrist.2

Symtom på testosteronbrist

Vanliga symtom hos medelålders/äldre män är bland annat nedsatt sexuell förmåga, nedsatt sexlust, humörförändringar, nedstämdhet, vitalitetsförlust, muskelförlust och ökad fettinlagring.2

Symtom som är kopplade till testosteronbrist

  • Minskad eller avsaknad av sexuell lust.
  • Impotens.
  • Minskad förekomst av spontana morgonerektioner.
  • Nedsatt fertilitet.
  • Minskad kroppslängd och frakturer vid mindre skador.
  • Minskad kroppsbehåring och minskat behov av rakning.
  • Brösttillväxt.
  • Minskad muskelmassa och muskelstyrka.
  • Svettningar och blodvallningar.

Symtom som kan bero på testosteronbrist

  • Minskad energi, motivation och initiativförmåga.
  • Nedstämdhet, depression.
  • Ökad aggressivitet/irritabilitet.
  • Försämrad koncentrationsförmåga och sämre minne.
  • Ökat sömnbehov, sömnstörningar.
  • Ökad mängd underhuds- och bukfett.
  • Minskad arbetskapacitet fysiskt och psykiskt.1

Utredning och diagnos av misstänkt testosteronbrist

Flera av ovanstående symtom, kombinerat med ett testosteronvärde som ligger under det normala för mannens ålder, ligger till grund för diagnosen hypogonadism. Värt att notera är att enbart ett lågt testosteronvärde inte räcker för att ställa diagnosen.2

Under utredningen tas blodprov där man analyserar:

  • S-testosteron
  • S-SHBG (könshormonbindande globulin)
  • S-LH (luteiniseringshormon)
  • S-FSH (follikelstimulerande hormon)
  • B-Hb (hemoglobin eller blodvärde)
  • S-PSA (prostataspecifikt antigen).

(S = serum)

S-testosteron tas fastande på morgonen, mellan klockan sju och tio. Det är viktigt att patienten är utvilad och fastande, då födointag innan mätning visat sig kunna minska testosteronnivån med upp till 30 %. Även stress och fysisk ansträngning såsom träning kan ge upphov till lägre nivåer, varför även detta ska undvikas innan provtagning. Däremot kan rökning och sexuell aktivitet å andra sidan tillfälligt ge upphov till högre testosteronnivåer.2 Ett värde över 12 nmol/L betraktas som normalt. 8–12 nmol/L ligger i en gråzon som både kan vara normalt och bristvärde. Testosteronvärde under 8 nmol/L är sannolikt brist.

S-HBG är ett transportprotein för testosteron och testas främst för att bedöma koncentrationen av fritt (ej proteinbundet) testosteron i blodet.5

FSH/LH styr testiklarna på så vis att FSH kontrollerar produktionen av spermier och LH styr testosteronproduktionen.3 Förhöjda LH- och/eller FSH-nivåer med lågt S-testosteron är tecken på primär hypogonadism, vilket innebär att problemet ligger i testiklarna och inte i hypofysen eller hypotalamus.2

Hb och EVF (andel röda blodkroppar i blodet och hematokrit) testas för att utreda om det finns en kontraindikation. Testosteronbehandling kan nämligen öka antalet röda blodkroppar och bidra till en ökad risk för stroke, om värdet överstiger 53 %.1

PSA-provet kan visa om mannen lider av, eller är på väg att utveckla prostatacancer, vilket är viktig information även i relation till utredning för hypogonadism då dessa män inte ska ha testosteronbehandling.6 Dessutom undersöks prostatakörteln för att bedöma om det finns tecken på utveckling av eventuell prostatacancer.1

Behandling av testosteronbrist

Behandling av diagnostiserad testosteronbrist görs i regel med så kallad HRT (Hormone Replacement Therapy), vilket innebär att kroppen tillförs testosteron för att återgå till normala nivåer. Det kan antingen handla om transdermal behandling varje morgon med en hormongel eller injektionsbehandling intramuskulärt ca var 12:e vecka.

Transdermal gel (genom huden) appliceras varje morgon, på armarna, buken, skuldrorna eller låren. En fördel med transdermal behandling är att den avspeglar den naturliga dygnsvariationen (högre nivå på morgonen och lägre på kvällen). En annan fördel med gelbehandling är att den är enkel att avsluta om man upplever biverkningar eftersom substansen är ute ur kroppen dagen efter.1

Injektionsbehandling administreras i regel av sjuksköterska på vårdcentral och injiceras var 10:e–14:e vecka.1

Uppföljning av behandling

Utöver testosteronnivåerna, kontrolleras även PSA, Hb och blodtryck efter behandlingsstart. Kontroller görs i regel under första året efter 3, 6 och 12 månader. Den kliniska effekten utvärderas och med den samlade bilden tar läkaren beslut om fortsatt behandling.1

Var ska jag vända mig om jag misstänker att jag lider av testosteronbrist?

Upplever du flera symtom på testosteronbrist kan du antingen söka hjälp på din vårdcentral eller kontakta en privat klinik för provtagning, hälsokontroll och eventuell behandling av dina symtom.

Vanliga frågor om testosteronbrist

Aleksander Giwercman, professor vid Reproduktionsmedicinskt centrum Malmö, förklarar bland annat hur kroppen påverkas av testosteron, hur man mäter testosteronkoncentrationen i blodet och vilka risker testosteronbrist kan innebära på lång sikt.

1. Internetmedicin.2018. Testosteronbrist ((hypogonadism) hos män. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2306 (Hämtad 2019-11-08). 2. Arver S., Lehtihet M. Testosteron i nyckelroll vid hypogonadism hos män. Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/Functions/ OldArticleView.aspx?articleId=12806 (Hämtad 2019-11-15). 3. Mulligan, T et al. 2006. Prevalence of hypogonadism in males aged at least 45 years: the HIM study. doi: 10.1111/j.1742-1241.2006.00992.x 4. Dhindsa, S et al. 2010. Testosterone Concentrations in Diabetic and Nondiabetic Obese Men. Diabetes Care 33:1186-1192, 2010. 5. Labmedicin, Region Skåne. S-SHBG på Cobas (NPU03419). http://analysportalen-labmedicin.skane.se/pics//Labmedicin/Verksamhetsomr%C3%A5den/Klinisk%20kemi/Analyser/Skane/S-SHBG%20p%C3%A5%20Cobas%20(NPU03419).pdf. (Hämtad 2019-11-15). 6. Regionalt Cancercentrum. Gällande vårdprogram prostatacancer. https://www cancercentrum se/samverkan/cancerdiagnoser/prostata/vardprogram/gallande-vardprogram-prostatacancer/15.-omvardnad-och-rehabilitering. (Hämtad 2019-11-15). 7. Arver S., Hagenäs L. Klinefelters syndrom drabbar pojkar – Underdiagnostiserad kromosomrubbning. http://www.klinefelter.se/wp-content/uploads/arver.pdf. (Hämtad 2019-11-15).