Vad är testikelcancer?

Testikelcancer är den vanligaste formen av cancer hos män i åldrarna 15–45 år. Upptäcks sjukdomen i ett tidigt stadium är prognosen god, med en överlevnadsgrad på 98 % efter fem år. Drygt 340 svenska män drabbas av testikelcancer varje år, varav 75 % är mellan 29 och 43 år gamla. Cancerformen i sig är relativt ovanlig och utgör mindre än 1 % av alla cancerfall.1

Om testiklarna

Bakom varje testikel sitter en bitestikel och inuti testiklarna finns sädeskanaler, vars totala längd är flera hundra meter. I sädeskanalerna, som mynnar ut i bitestiklarna, bildas det hundratals miljoner spermier varje dygn, vilka slutligen lagras i bitestiklarna. När mannen får utlösning, spänns en tunn muskel som omsluter varje bitestikel och spermierna pressas ut i sädesledaren, genom prostatakörteln och ut genom urinröret. I testiklarna bildas också testosteron, som är viktigt för stimulering av spermiebildning.2

Orsaken till testikelcancer

Orsaken till testikelcancer är okänd, men risken är större för män med kryptorchism, som innebär att testiklarna inte vandrat ner i pungen som de ska, vilket ca 10 % av cancerpatienter drabbats av. Detta upptäcks redan i ung ålder, varpå testikeln kan opereras för att komma på rätt plats.1,2

Olika sorters testikelcancer

Det finns två sorters testikelcancer som är ungefär lika vanliga: seminom och non-seminom och båda utgår från samma sorts könscell, men utvecklas på olika sätt.1

Seminom testikelcancer drabbar i regel män i åldrarna 30–45 år och upptäcks ofta innan den har spridit sig, det vill säga bildat metastaser.
Non-seminom testikelcancer är vanligast förekommande hos män i åldrarna 20–40 år och växer snabbt, samt bildar metastaser. 40 % av dessa patienter har en spridd cancer redan då diagnosen ställs.1,2

Symtom på testikelcancer

De vanligast förekommande symtomen på testikelcancer är att en testikel har blivit större eller känns svullen, alternativt att en del av en testikel har fått en förhårdnad.2

Andra tydliga symtom är:
• en tyngdkänsla i pungen
• ömhet
• värk
• obehagskänsla i testikeln.1

Viktigt att regelbundet undersöka testiklarna

För att tidigt upptäcka testikelcancer, eller andra förändringar i testiklarna, bör män undersöka sin pung regelbundet. Vet man hur den normalt känns kan man lättare upptäcka förändringar.
Eventuella förändringar ska alltid tas på allvar och undersökas av läkare. Det man ska känna efter är att det inte finns någon fast knöl på testikeln och att ytan känns jämn, slät och lite mjuk när man trycker på den. Ofta är den ena testikeln lite större än den andra. När man undersöker pungen kan man:
1. tvåla in pungen med t.ex. tvål, olja eller duschkräm
2. hålla pungen i ena handen
3. känna på en testikel i taget med den andra handens tumme och pekfinger
4. slutligen känna på hela pungen.3

Utredning och diagnos av misstänkt testikelcancer

Utredning av misstänkt testikelcancer inleds med en kroppsundersökning där läkaren känner på testiklarna, följt av en ultraljudsundersökning. Om ultraljudet visar en tumör på någon av testiklarna remitteras man vidare till en urolog. Den slutgiltiga diagnosen ställs först efter att ett vävnadsprov tagits på den misstänkt cancerdrabbade testikeln. Vid en cancerdiagnos genomförs en så kallad orkidektomi, det vill säga att testikeln i fråga opereras bort. Före en operation genomförs erbjuds man att frysa in spermier. Samtidigt med operationen tas ett prov från den kvarvarande testikeln, för att utesluta förstadie till cancer i även denna testikel. Efter operationen kan man få erbjudande om en testikelprotes för att ersätta den avlägsnade testikeln.1 I nära anslutning till operationen genomförs också en datormografi av bröstkorg, buk och bäcken, för att utesluta att cancern spridit sig.1

En datormografi är en röntgenundersökning, där bilder tas i olika vinklar och sedan omvandlas i en dator till anatomiska tvärsnittsbilder av den kroppsdel som undersöks.4

Efter att utredningen är klar kan testikelcancern delas in i något av följande stadier:
1. Stadium 1 – cancern är begränsad till testikeln.
2. Stadium 2 – cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i buken.
3. Stadium 3 – det förekommer metastaser även i lymfkörtlarna mellan lungorna och/på halsen.
4. Stadium 4 – det förekommer metastaser utanför lymfkörtlarna, oftast i lungorna, men också i levern, skelettet och hjärnan.2

Behandling av testikelcancer

Beroende på typ och stadium av testikelcancer, består behandlingen av cytostatika i olika kombinationer och intervaller. Antalet behandlingar med cytostatika styrs av hur patienten svarar på behandlingen. De flesta patienter behöver max 1–2 behandlingscykler, då cancern inte spridit sig. Vid spridd cancer, alternativt utebliven eller otillräcklig effekt av cytostatikan, kan ytterligare behandlingar behöva sättas in.

Förekommer det resttumörer efter att cytostatikabehandlingen har avslutats, opereras dessa i regel bort.1

Cytostatikabehandling kan ge biverkningar såsom:
• reversibelt håravfall (håret växer ut igen)
• lägre nivåer av vita blodkroppar, vilket ökar infektionsrisken
• illamående
• påverkad spermieproduktion. Drygt 80 % av männen får dock återställd permieproduktion inom 2–3 år. De män vars spermieproduktion försämrats, eller som har haft lägre spermieproduktion redan innan behandlingen, kan erbjudas hjälp med IVF, om de önskar skaffa barn
• neuropatier (minskad känsel i fotsulor och underben), tinnitus, Raynauds fenomen (korta och tillfälliga, attacker av kalla fingrar eller tår)
• minskad testosteronproduktion
• lunginflammation.1

Uppföljning av testikelcancer

Efter att behandlingen avslutats går man på täta kontroller som består av blodprover, radiologi och läkarbesök. Beroende på typ och hur allvarlig cancern varit följs patienterna alltid upp i fem till tio år.1

Vart ska jag vända mig om jag misstänker testikelcancer?

Den som upplever symtom som kan vara kopplade till testiklarna bör kontakta sin vårdcentral för undersökning och eventuell vidare utredning. Man kan också kontakta Cancerlinjen för att ställa frågor kring testikelcancer.

1. Internetmedicin. 2019. Testikelcancer. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1296 (Hämtad: 2020-03-24) 2. Cancerfonden. 2018. Testikelcancer. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/testikelcancer (Hämtad 2020-03-24) 3. Doktorn.com. 2020. Testikelcancer – symtom, orsak och behandling. https://www.doktorn.com/artikel/testikelcancer-symtom-orsakoch- behandling (Hämtad: 2020-03-24) 4. Cancerfonden. 2018. Datormografi. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/undersokningar/datortomografi (Hämtad 2020-03-24)