Vad är godartad prostataförstoring?

Godartad prostataförstoring, BPH, innebär att prostatan vuxit och trycker mot urinröret. Det kan leda till problem med att kissa och att man behöver gå upp och kissa flera gånger varje natt. Tillståndet drabbar oftast män över 60 år, men kan även inträffa tidigare.1

BPH är vanligt och drabbar 10% av män i åldrarna 30–40 år, 50% i åldrarna 40–50 år, 70% i åldrarna 60–70 år och 90% av alla män över 80 år.2 Drygt hälften av alla män får besvär på grund av BPH och cirka var fjärde man får någon gång i livet behandling för BPH.3

Vad är prostatans funktion?

Prostatan är en körtel som sitter runt urinröret och som i normalfallet är stor som en 20 grams valnöt.4 Den består bland annat av glatt muskulatur,* som hjälper till att pressa ut spermierna vid utlösning. Prostatan producerar också ett sekret till sädesvätskan för att hålla spermierna vid liv när de lämnar kroppen. Prostatans funktioner styrs till viss del av det manliga könshormonet testosteron.1

*Glatt muskulatur finns bland annat längs väggarna i många av kroppens rörformiga håligheter, exempelvis tarmsystemet och blodkärl där de reagerar reflexmässigt istället för att påverkas av viljan.

Visste du att…

…prostatan även kallas för mannens G-punkt och att stimulering av prostatan kan ge orgasm?

Symtom vid godartad prostataförstoring1

Med åren växer prostatan, en process som kan börja redan i 30-årsåldern, vilket kan leda till godartad prostataförstoring. Det kan ge symtom som främst märks av när man kissar, såsom att:

  • det är svårt att börja kissa
  • urinstrålen är svag
  • det är svårt att tömma blåsan helt
  • urinstrålen avbryts när man kissar
  • man behöver kissa oftare
  • man vaknar och behöver kissa på natten.

När symtomen förvärras känns det som att man ständigt behöver gå på toaletten och kissa. Det kan till exempel leda till att man kan få svårt att åka in till stan och handla eftersom man hela tiden behöver ha tillgång till en toalett. Även till exempel bio- och teaterbesök kan av samma orsak bli besvärliga. Om man behöver gå upp och kissa flera gånger varje natt får man som följd också en störd sömn.

Godartad prostataförstoring leder inte till prostatacancer

Godartad prostataförstoring kan inte utvecklas till prostatacancer. Däremot kan man ha prostataförstoring och prostatacancer samtidigt. Prostatakörteln kan förstoras till följd av prostatacancer och därför kan symtomen vid dessa två tillstånd likna varandra.1

Behandling av godartad prostataförstoring

Man behöver endast behandla godartad prostataförstoring om det orsakar besvär, till exempel om man får problem med att kissa. I de fall läkaren beslutar att behandling är nödvändig finns det flera alternativ.1

Läkemedelsbehandling

  • Alfablockerare, som slappnar av de glatta musklerna i prostatan och urinröret, vilket minskar motståndet i urinröret (1). Behandlingen provas normalt under cirka fyra veckor eftersom en eventuell effekt kommer snabbt. Har man inte fått någon effekt efter denna tid kan man därför dra slutsatsen att behandlingen inte fungerar. Vanliga biverkningar kan vara yrsel, trötthet, svaghet, nästäppa, samt lågt blodtryck när man reser sig.5
  • 5-alfa-reduktashämmare, hämmar bildningen av testosteron och kan minska storleken på prostatan med upp till 25 % (2). Den här behandlingen har endast effekt om prostatan har tillräckligt stor volym. Effekten visar sig långsamt och först efter cirka sex månader kan behandlingen utvärderas fullt ut. Biverkningar som kan uppstå, även om de är relativt ovanliga, är nedsatt sexlust, minskad erektionsförmåga, minskad mängd sädesvätska, samt ömhet i, eller förstoring av, brösten.5
  • Kombinationsbehandling med alfablockerare och 5-alfa-reduktashämmare har visat sig kunna hjälpa patienter som har en prostata större än 50 gram. I praktiken inleds behandling med en kombination av dessa två preparat under sex månader, för att sedan åtföljas av fortsatt behandling med enbart 5-alfa-reduktashämmare.
  • Antikolinergika lindrar besvären med urinträngningar genom att minska urinblåsans benägenhet att dra ihop sig, vilket leder till att man inte känner sig kissnödig lika ofta. Antikolinergika kan innebära viss risk för så kallad urinretention, det vill säga att blåsan inte töms helt. Biverkningar som muntorrhet, dyspepsi (magbesvär) och minskat tårflöde kan uppstå. Till följd av biverkningarna är det många patienter som avbryter behandlingen.5 Patienter som inte tål antikolinergika kan eventuellt ha nytta av selektiva beta-3-adrenoceptoragonister.2
  • Selektiva beta-3-adrenoceptoragonister verkar genom att slappna av urinblåsan (3). Effekten är densamma som vid antikolinergika, men med färre biverkningar.

Det är inte alla patienter som har nytta av läkemedelsbehandling. Därför utvärderas läkemedelsbehandlingen efter en tid, så att läkaren kan besluta om den ska fortsätta eller inte. Större patientstudier visar att effekten av såväl alfa-blockerare som 5-alfa-reduktashämmare är relativt liten. Den grupp patienter som har påtaglig nytta av någon av dessa behandlingar beräknas vara 10–20 %.

Kirurgisk behandling

Patienter som inte fått tillräcklig symtomlindring av annan behandling, alternativt haft mer uttalade symtom när de sökt vård, kan erbjudas kirurgisk behandling.7

Den vanligaste behandlingen idag består av ett kirurgiskt ingrepp kallat TURP (transuretral resektion av prostata). Operationen genomförs
med ett instrument, vilket förs in via urinröret, som skär bort överflödig prostatavävnad. Själva ingreppet tar 60–90 minuter och kräver ofta att man stannar kvar på sjukhuset i 1–2 dagar. Efter operationen sätts en kateter in, som i de flesta fall avlägsnas andra dagen efter operationen. Vissa biverkningar förekommer, såsom retrograd ejakulation, vilket innebär att mannens utlösning inte sprutar ut genom urinröret utan istället strömmar in i urinblåsan och sedan kissas ut. Detta tillstånd, som i sig är ofarligt, drabbar 42–86 % av de patienter som får TURP-behandling för sin prostataförstoring.7

Är prostatan större än 80–100 gram, är en öppen operation den rekommenderade kirurgiska metoden. Då öppnar kirurgen den främre blåsväggen, för att manuellt skala bort den överflödiga prostatavävnaden. Det är även möjligt att genomföra ett robotassisterat ingrepp, som innebär
mindre smärta och blödning. Mannen kan oftast åka hem dagen efter en öppen operation.2

Värmebehandling

Det finns olika sorters värmebehandling, till exempel transuretral mikrovågsterapi (TUMT), transuretral vaporisering av prostata (TUV-p) och
Rezum-behandling (vattenånga). Under dessa behandlingar värms den prostatavävnad som är närmast urinröret upp, till en så hög temperatur
att den dör och bryts ner, alternativt stöts bort.2

Ett TUMT-ingrepp tar maximalt 15 minuter och genomförs under lokalbedövning. Efter behandling kan man behöva kateter i 3–4 veckor. Antalet rapporterade biverkningar är färre än vid kirurgisk behandling och 80–90 % av de behandlade patienterna upplever stor förbättring efter utförd behandling och effekten kvarstår för majoriteten av patienterna i upp till tre år.7,8 Transuretral vaporisering av prostata (TUV-p) genomförs på samma sätt som TURP, med skillnaden att man använder värmeenergi från grön laser för att förånga och avlägsna delar av prostatan. Rezum-behandling med vattenånga innebär att vattenånga injiceras i prostatan, vilket är en metod som visat lovande resultat.2

Uppföljning av behandling för prostataförstoring

Hur uppföljningen går till beror på vilken sorts behandling som har satts in. Vid läkemedelsbehandling används vanligen frågeformuläret IPSS (International Prostatic Symptom Score), där patienten uppskattar sina symtom på skalan 1-6, från ”inte alls” till ”nästan alltid”.9 I vissa fall genomförs även residualurinmätning med hjälp av ultraljud, vilket innebär att man mäter hur mycket urin som är kvar i blåsan efter att man har kissat.10 De patienter som inte svarar på läkemedelsbehandling och som behandlas i öppenvården remitteras till urolog. Patienter med godartad prostataförstoring bör följas under en längre tid eftersom symtomen kan minska, för att sedan återkomma. Det kan också förekomma att patienter på läkemedelsbehandling försämras och därmed kräver annan typ av åtgärd.2

1. 1177 Vårdguiden. 2018. Godartad prostataförstoring. https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/konsorgan/prostata/godartadprostataforstoring/ (Hämtad 2019-10-16). 2. Internetmedicin. 2018. Benign Prostatahyperplasi. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=213 (Hämtad 2019-10-16). 3. Internetmedicin. 2016. Nedre urinvägssymtom, LUTS. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=214 (Hämtad 2019-11-05). 4. Netdoktor. 2008. Prostatit. https://www.netdoktor.se/manlig-halsa/prostata/sjukdomar/prostatit/ (Hämtad 2019-11-05). 5. Netdoktor. 2014. Behandling av BPH med läkemedel. https://www.netdoktor.se/manlig-halsa/prostata/artiklar/behandling-av-bph-medlakemedel/ (Hämtad 2019-10-16) 6. Karolinska sjukhuset, Urologiska kliniken. 2015. Till dig som ska genomgå en operation för prostataförstoring (TUR-P och TUI-P). https://www.karolinska.se/globalassets/global/urologiska-kliniken/till-dig-som-ska-genomga-operation-for-prostataforstoring.pdf (Hämtad 2019-10- 16) 7. SBU. 2011. Godartad prostataförstoring med avflödeshinder – En systematisk litteraturöversikt. https://www.sbu.se/contentassets/ cc334267de3441ed987ca07bbb2884c4/godartad-prostataforstoring-med-avflodeshinder.pdf (Hämtad 2019-10-15) 8. Horasanli K, Silay MS, Altay B, Tanriverdi O, Sarica K, Miroglu C. Photoselective potassium titanyl phosphate (KTP) laser vaporization versus transurethral resection of the prostate for prostates larger than 70 ml: a short-term prospective randomized trial. Urology 2008;71:247-51. 9. Viss.nu. I-PSS – Symtomskattning vid prostatabesvär. http://www.viss.nu/Global/Blanketter/IPSS.pdf (Hämtad 2019-11-05). 10. Vårdhandboken. 2018. Åtgärd vid risk för urinretention. https://www.vardhandboken.se/globalassets/vhb/media/pdf/kontroll_och_atgard_ blastomning_och_risk_urinretention_2018.pdf (Hämtad 2019-11-05).